18 juni 2015

En beskrivande pin



Hur jag glömt bort denna magnifika sura smiley-pin är bortom mitt förstånd men nu är den tillbaks, & invigs denna regniga dag innan midsommar. Tycker gott att vädret ska slå om mot sol omgående - jag åker ju till Dalarna snart, ska bo fäbod på midsommarafton, sedan leka med Arkan & Sheriffen å slutligen bränna av en vecka i tält på olika spelmansstämmor i Dalarna.

RAIN I NEEDZ NOT! Om någon är bundits med vädergudarna, kan ni fixa en deal? Tack på förhand! :*

14 juni 2015

Samson & jag

Den eventuellt hybris jag kan ha drabbats av iom mitt triumferande inlägg om hårväxt, krossades omedelbart i helgen av min hysteriskt långhårige vän Jakob. Alltså, VAFAN! Bredvid honom självdör all känsla av framgång :D :(


Han har bara sparat sedan han var tolv. Inga problem. Det går säkert. I'll get there. Inga problem...

...UÄÄH!

12 juni 2015

En utsträckt hand, en vänlig gest!

Den uppmärksamme har förmodligen noterat de besynnerliga nya länkarna ovan. Detta skedde efter att jag vid djupare eftertanke kom fram till att jag har rätt olika typer av läsare. På senare tid har jag hängivit mig allt mer åt min historienördiga sida & dessa inlägg har fått en ny typ av fabulösa läsare om jag inte haft tidigare, dvs historienördkompisarna! Hurra! Men jag insåg att dessa läsare förmodligen är mindre intresserade av mina öl-äventyr på punkspelningar eller utlägg om barbarfilmer från 80-talet...

Så för att förenkla för dem har jag nu skapat en egen kategori, med det pedagogiska namnet "historiefrenesi". Här klickar man om man är sugen på att sålla ut alla historierelaterade inlägg:






Tillhör man istället min del av läsarskaran som, liksom jag, är en sucker för Crueltyfree produkter kan man även sålla ut endast dessa inlägg genom att klicka enligt nedan:




För den vanlige läsaren kommer allt dock fortsätta med samma kaos som innan med en ohelig mix av tramsiga inlägg om 80-tal, eller punkhärj, blandat med historietokiga inlägg eller djurvänlig kosmetika! Det är bara att man nu kan sålla lite om man är mer specifik i sitt smaktycke :) 


Väl mött, folks! 

11 juni 2015

Ångrar du saxen? Det finns hopp!

Jag vill bara ge lite förtröstan till alla er som råkat låta en sadist med sax komma för nära håret, eller råkat tokbleka å tappa hälften, eller bara klippt cool kort frilla & nu ångrar det, eller vad för olycka som än må drabbat er som gör att året är kapat.

Det finns hopp. Håret kan växa, trots att det är en segdragen, mardrömslik, ganska tråkig process som gör den bäste av oss livstrött. Kolla ba. Till vänster för drygt 1,5 år sedan. t.h från i förra veckan.


Håll ut! Känner ni ågren & behöver hjälp/stöd genom horribla hårlösa avgrundshål ni hamnat i? Hojta så skriver jag ett uppmuntrande How To-inlägg! Det finns hopp!

(Även om jag givetvis vill ha DUBBELT så långt som det är nu. Aldrig nöjd, haha!)

10 juni 2015

Test! Ny blogg-app

Läste Mirijams inlägg & måste bara testa om den nya appen "Blog Touch Pro" är bättre än den sensationellt soppiga Blogger-appen jag körde tidigare, där INGENTING gick att göra enkelt.  

För att detta inlägg ska ha någon form av värde bjuder därmed på ett fint MMS jag fick av min kompis Arkan på hand FANTASTISKT söta, & egenkära, katter: 

test

<- DAT FACE! :'D

---

Omöjligt att få bildjäveln centrerad! Ilska! 

.... Fast nu gick det plötsligt. :D Måste säga att den är betydligt enklare än den gamla skruttiga jag ALDRIG orkade använda, även om det var klurigt att få bilden centrerad. Nåväl. 49:- var det väl värt. PUSS!

9 juni 2015

Btw: brillmongo

Jag har ju skaffat nya four eyes! Överväger att faktiskt börja våga använda den utanför min lya, typ vardag. Typ jobbet! OMG! Vi får väl se. Måste i så fall övervinna känslan av att jag känner mig 1) förkyld eller 2) bakfull varje gång jag har på mig brillor. Det ger mig en Insta-sunk-feel :( 

Men å andra sidan - lite fräsigt filter gör det mesta aptitligt :D Fördelen med Instagram haha! 


Alla närsynta med brillor därute, en fråga: det är ju så SJUKT jobbigt å sminka sig med brillor. Man måste stå nära spegeln & det känns som om man inte vet hur fan man ser ut förrän man trycker på brillorna igen = AV Å PÅ, AV Å PÅ. Svinjobbigt! >:( Hur står man ut?!

Cruelty Free: även tassarna behöver kärlek




Jag tillhör den där gruppen av människor i samhället som är sjukt petig med handkrämer. Inte att jag är någon form av märkesslampa - men jag hatar ungefär 90% av alla handkrämer som finns på den kommersiella marknaden. Förutom att jag inte gillar sådant som högst troligen är testat på djur, står jag inte ut med krämer som är silikonbaserade. Till en början var det mest ett ställningstagande mot det faktum att silikoner inte är bra för huden OCH riktigt uselt för vår natur, sjöar & hav. Men sen har jag börjat inse att silikonbaserade krämer KÄNNS annorlunda: ofta svider de lite när man applicerar, krämen försvinner snabbt & hjälper inte ett dugg i längden. Skit med alltihop!


Men så fick jag testa en handkräm av märket WELEDA rätt nyligen hos en kompis. SHITPOMMES vilket bra märke! Ekologisk & naturliga ingredienser, eteriska oljor, miljömedveten produktion, nedbrytbart material. Ingen jävla 
mineralolja, parabener, eller syntetiska doft-, färg. Vegansk samt INTE TESTAD PÅ DJUR! :D (Läs ännu mer här)

Själva krämen då? Den heter "Weleda Pomegranate Regenerating Hand Cream" & den är tveklöst den facking bästa handkräm jag NÅGONSIN testat, hands (pardon the pun) down. Långtidsverkande, inte för kladdig, inte för lätt. Händerna känns fan pånyttfödda haha! Luktar lite syrligt bärigt av granatäpple. Kommer fan aldrig använda nån annan, EVERZ!!!

Innehåll:
Vatten, sesamolja, glycerin, alkohol, fettsyraglycerid, sheasmör, solrosolja, stearinsyra, granatäpplekärnolja, hirsextrakt, stickmyrtenextrakt, solrosbladsextrakt, avocadoolja, olivolja, xanthan, äkta eteriska oljor!


Jag köpte min på LIFE för 99:-, men går nog att hitta billigare på nätet. Rekommenderas varmt - det får bli FEM Shane MacGowans:





Någon som har erfarenheter av WELEDAS andra produkter?

3 juni 2015

In the mood for movies



När jag låg inatt 03:00 å vred mig mitt i dyningarna av min womancold (spränghuvudvärk, vulkanhals av ont & dödsastma) började jag tänka på film. Alltså, på filmer jag sett minst 10 ggr, de där filmerna man verkligen älskar & inte riktigt kan föreställa sig ett liv utan. Som man förmodligen hade kunnat klara sig med för resten av sitt liv, om inga andra filmer fanns. När jag i mina fökylningssvettningar började räkna ihop en mental best of film-lista slog det mig - men hallå, jag har ju hyllat mina absoluta favoritböcker på bloggen, men inte mina absoluta favoritfilmer! Vad i...! Sedan somnade jag.

Men jag vaknade with a vengence. Drejjas 15 favoritfilmer alla kategorier, here we come:


Fallen Angels (1995)




De flesta brukar känna till Wong Kar-wai - kanske främst för "2046" eller "In The Mood For Love". Själv minns jag inte hur jag kom i kontakt med filmen Fallen Angels, men det var verkligen inte igår & det var den första film av Wong Kar-Wai jag någonsin sett. Jag minns att den verkligen slog omkull mig på ett sätt. Kanske för att jag inte hade sett särskilt mycket asiatisk film vid det laget - men jag kom ihåg att jag tänkte att jag inte visste att man kunde göra filmer på det här sättet.
Fallen Angels är  märklig, rolig & fruktansvärt vacker. Jag älskar dialogen & jag älskar färgerna - Wong Kar-wai leker med kontraster & skärpa. Svartvitt möter starka färger, detaljer möter stora vyer. Handlingen är svårbeskriven, det är ett antal suspekta figurer man får följa, där deras vägar ibland korsas i en märklig handling.
Dessutom får vi se en sjukt ung Takeshi Kaneshiro som en av rollerna, japanske hunken från "Flying daggers".

TRVE fan trivia: Filmen sägs ha en indirekt koppling till filmen Chunking Express, som kom ut året innan. Håll utkik efter den röda tråden "inlagd ananas".




Braindead (1992)



Första gången jag såg Braindead var jag omkring 10-11 år gammal. Jag minns att jag & min bästis Karro satt peppade till tänderna med en VHS kopia vi kommit över, i mitt flickrum hemma hos pappa. Vad som sedan öppnade upp sig inför våra häpna blickar var ungefär allt vi någonsin kunnat önska oss - en extrem gore kombinerad med extremt löjlig humor. Så fort vi sett klart filmen spolade vi genast tillbaks den & såg om den på nytt. Vi var förälskade. Jag känner likadant idag. 

Braindead är en helhjärtad hyllning till splatterfilm & hederliga zombierullar. Det är ett av Peter Jacksons (Sagan om ringer-triologin)  första alster & vågar jag säga - ett av hans bästa :D  Inget för kräsmagade dock. Det är FRUKTANSVÄRT gory. & fruktansvärt bra.


TRVE fan trivia: Om man håller nog utkik i första Sagan om ringen-filmen extended version, ser man samma skådespelerska som spelar Lionels vidriga mamma Vera i rollen som en av Bilbos fruktande släktingar springa runt på Bilbos kalas.




Bram Stoker's Dracula (1992)



Jag minns fortfarande hur avundsjuk jag var när mina bröder berättade att de sett en "skitcool film om Dracula" med vampyrtjejer i en källare & varulvar. När jag så småningom själv fick se den var det en omedelbar besatthet. Jag blev, vid tolv års ålder, hänsynslöst förälskad i Gary Oldman. Det har fortfarande inte gått över. Allt är Draculas fel. 

Jag skulle kanske kunna påstå att jag gillar den här rullen endast pga min infatuation för Gary, men det vore att ljuga. JA, han gör filmen som Dracula, men alltså. Den är så SJUKT jävla bra. Brutal, grymt jävla gotisk, fruktansvärt vacker. Jag älskar hur Coppola dessutom har bundit ihop legenden om Vlad Tepes med den skönlitterära Dracula. Det är snyggt gjort & det är välkommet. 

Enda svagheten med rullen är den sjukt stela Keanu Reeves. Men som tur är blir han både biten & plågad, så det gör inte så mycket :D

TRVE fan trivia: Konceptet med den vidrige fladdemus-figuren i Minas sovrum var tydligen helt & hållet Gray Oldmans ide. Han tyckte att det krävdes något med mardrömslikt för att fullända scenen. Den figuren är en av mina favoriter i hela filmen.






The Warriors (1979)




Jag minns inte om det var så att jag spelade det SJUKT JÄVLA GRYMMA xbox-spelet The Warriors först, eller om jag såg filmen först. I min värld lyckas jag inte riktigt separera de två - vilket är ett fantastiskt betyg till spelet!

Hursomhelst är filmen ett riktigt frosseri i 70-talets New York, i en serietidningsaktig värld där gatorna styrs av diverse fantastifulla kriminella gäng. Man får följa med gänget The Warriors där de får slå sig hela vägen hema genom New Yorks mörkaste gator efter att blivit falskt anklagade för att ha dödat en nyckelfigur i den kriminella undre världen.


Vilka fantastiska scener, & vilka grymt coola kriminella gäng man får möta. Turnbulls ACs, The Lizzies, The Rogues... ÅH! Fantastiskt!

TRVE fan trivia: När jag lirade spelet The Warriors tänkte jag "fan, Ajax röst låter EXAKT som karaktären Richard i Sex and the City". När jag sedan kollade upp det visade det sig att spelet har flera av de riktiga skådisarna från filmen som gör rösterna OCH att det var just James Remar som spelade Ajax, i både film & spel.




PI (1998)



För att vara en sann humanist som HATAR allt som har med matematik att göra, så är det rätt märkligt kanske att jag älskar rullen PI. & nej, detta är inte den där filmen som en pojke & en tiger. Jag lånade den på mytomspunna videobutiken Casablanca i Stockholm med en dåvarande, tillsammans med rullen The Cube (som jag också ÄLSKAR!)

Den här filmen handlar väl mer eller mindre om en överbegåvad matematiker med en släng av schizofreni som blir besatt av att kunna räkna ut formeln för naturen & universums ordning. Skulle man kunna säga. Det är en ångestframkallades svartvit rulle i högkonstrast som slänger oss mellan Kabbala, fysik & paranoida, svettiga ångest-frekvenser. Med andra ord - jävligt bra.


TRVE fan trivia: Man hittar en massa religiösa referenser överallt i filmen, bland annat texten "Only god is perfect" på det papper som Maximillian försöker räkna ut den perfekta formeln på.





Romper Stomper (1992)



Folk tycker högst troligen att jag är märklig som säger att den här är en riktig feel good film för mig. Jag såg om den bara för några veckor sedan & den riktigt bubblade upp varma känslor inuti mig - lite som när man träffar en mycket nära gammal vän på nytt. Folk skulle nog tycka jag är lika märklig som anser att den här filmen är en kärleksrulle snarare än en chockerande våldsflick. Men det tycker jag.

Romper Stomper handlar om ett mer eller mindre ocharmigt nynazistiskt kompisgäng i Australien, som spenderar större delen av sin tid med att slåss med inflyttade vietnameser & tokfesta under flaggor med swastikor. När den något komplicerade & underliga tjejen Gabe råkar hamna mitt i gängstrukturen förändras dynamiken från aggressiv till direkt farlig. 

Den här filmen har ett tempo & en energi som inte liknar något annat. Jag älskar sättet den är filmad, jag älskar den nyanserade dynamiken mellan huvudrollerna, jag älskar den brutala filmmusiken & dialogen. Jag kan inte förklara det bättre än så.

TRVE fan trivia: Skådespelarna som spelar Gabe & Davey hade fick tydligen känslor för varandra privat under inspelningen, men relationen höll inte. Daniel Pollock, som spelar Davey, tog livet av sig genom att hoppa framföra ett tåg strax innan premiären av filmen. Russel Crowes band har en låt med titeln "The day Davey hit the train", tillägnad honom.




In The Name Of The Rose (1986)



Jag hittade den här filmen, som så många andra här nämnda, bland pappas enorma VHS-samling av egeninspelade filmer. Han ritade alltid jättefina etiketter till alla sina VHS-kasetter, & denna hade givetvis en ros inslingrad i titeln. Jag minns att jag om & om igen plockade ut just denna filmen, när jag ville titta på något.

På många sätt är den här filmen som gjord för mig: Medeltid. Munkar. Mystiska gamla böcker. Satanism. Häxbränning. Gåtor. Lite naket. Mord. Ja, ni hör ju. Dessutom får man en flintskallig Sean Connery i huvudrollen, & en mycket sockersöt 15-årig Christian Slater i huvudrollen. OCH Ron Perlman som charmig, & lite läskig, puckelrygg.


(Och ja, jag vet att detta givetvis är baserat på en bok. Som jag ännu inte läst. Jag skäms lite över det faktiskt.)


TRVE fan trivia: Under nakenscenen i filmen mellan 15-åriga Slater & en 7 år äldre donna visste inte stackars Slater vad som skulle hända - allt för att regissören ville ha en så autentisk reaktion som möjligt. Haha! Taskigt!




Texas Chainsaw Massacre (1974)



Jag kommer alltid hävda att det här är en av de bästa skräckfilmer som någonsin gjorts, tillsammans med Kubricks "The Shining". Det var en total jävla chock när jag såg den första gången i 12-13-års åldern - trots att den redan då var en gammal rulle i genren. & jag tycker fortfarande den håller. Den är fortfarande fullkomligt vidrigt - det är en stämning genom hela filmen som är helt omöjlig att återskapa.

Jag älskar att majoriteten av filmen utspelar sig mitt på dagen, i den amerikanska södern mitt i sommarens slösande solsken. Att alla de sedvanliga skrämseltaktikerna man är så trött på, helt uteblir. De behövs liksom inte - man befinner sig i en ständig känsla av kraftfullt obehag ändå. Filmmusiken är dessutom helt jävla perfekt - tydligen har de samplat ljud från slakthus, vilket i så fall förklarar en hel del.


TRVE fan trivia: Gunnar Hansen som spelar Leatherface (& dessutom är hela 1.93 cm) spenderade lång tid på ett hem med mentalt handikappade, för att öva in rätt rörelsemönster & beteende för att gestalta Leatherface.




2001: Space Odyssey (1968)



Stanley Kubrick - denna gigant bland giganter. Han är tveklöst en av mina absoluta favoritregissörer. Jag tror inte han har gjort en enda film jag inte tycker om - 2001 är en av hans filmer som jag verkligen avgudar. Hans filmer är perfektion - varenda scen är liksom framfilad till fulländning. 

Det spelar ingen roll vilken genre Kubrick ger sig i kast med - det blir liksom skitbra ändå. 2001: space odyssey är hans regelrätta scifi-rulle. Hur den kan vara gjord 1968 är över min förståelse - det är tveklöst en av de pampigaste sci-fi rullar någonsin gjorda. Kolla bara trailern. Det är nästan löjligt snyggt. 1968! Alltså, vafan!


Jag minns första gången jag såg den här filmen, & jag var tvungen att stänga av mitt i filmen, för att jag drabbades av en sådan oerhört stark rymdångest att jag var tvungen att ta en paus. Det är just detta som Kubrick är en mästare på. Att trolla fram oerhört stark mänsklig ångest, i kombination mer filmisk perfektion.


TRVE fan trivia: HAL 9000 säger inte en enda gång "Good Morning, Dave," i filmen, trots att detta är en av de vanligaste replikerna associerade med honom.




Legend (1985)



Åh! Om jag fick utse Fantasyns Fantasy, då hade det blivit The Legend, av Ridley Scott! Rent visuellt är den här filmen oslagbar & borde agera som argument mot den animeringshysteri som råder idag. Miljöer, smink & masker i filmen är fabulös! Följande fantasysmörgåsbord gives: troll, prinsessa, älvor, vättar, skogsbarn, hjälte, vattenhäxor, enhörningar, fiolspelande alvpojk & Mörkets Härskare. Mörkrets härskare spelas av den fantastiske Tim Curry i form av en behornad, respektingivande djävulsgestalt - den vanligtvis 180 cm långe Curry mätte i full kostym över 4 meter! :D

Den här filmen hade jag erhört länge inspelad på VHS, men där de första 20 minutrarna saknades. Jag minns att jag inte brydde mig så mycket om det - både jag, min mammas & min bästa kompis såg filmen så ofta vi kunde ändå.
Det var nästan en övernaturlig upplevelse att sedan plötsligt få tillgång till HELA filmen. Jag älskar den här rullen precis lika mycket idag som jag gjorde som liten knodd. 

TRVE fan trivia:Denna film finns i TRE olika versioner! Vi har directors cut, en europeisk samt en amerikansk version. Europaversionen är den Scott själv ville släppa (alltså en lite kortare dir. Cut!), men en testpublik i USA tyckte filmen var för underlig, mörk, & att storylinen för komplicerad (suck). Filmen klipptes om/ner/sönder, hela soundtracket byttes ut & kvar stod en ganska sorglig, blek historia, med skitdåligt synth-soundtrack. Det är troligen denna USA-versionen som förklarar varför The Legend får så låga betyg på imdb.com.



Lost boys (1987)



Jag älskar 80-tals filmer så mycket att det nästan gör ont. Det är något med estetiken, upplägget, livsglädjen & passionen i filmer från den här perioden som bara göra mig så jävla nöjd!

Lost Boys uppfyller allt jag vill ha ut av en 80-tals rulle. Snärtiga repliker, coola frisyrer, barnskådisar i hawaii-skjortor, axelvaddar & coola motorcyklar som river iväg i solnedgångar. Barndrömmar ihopblandade med tonårsångest. Fantastiskt soundtrack & orimliga saxofon-solon. Allt detta fantastiska i kombination med tonårs-vampyrer. Ja ni fattar ju, det kan inte annat än blir HELT JÄVLA FANTASTISKT! Jag är småkär i varenda en av 80-tals vampyrkillarna & det är onekligen med ett sting av avundsjuka jag ser den här filmen - var inte 80-talet ändå lite bättre, på alla sätt möjliga?


TRVE fan trivia: En av de första grejerna som Keifer Sutherland gjorde var att bryta handen under inspelningen - det är därför har han sina coola handskar hela rullen igenom, för att dölja gipset :D




The Shining (1980)



Tillbaks med Stanley Kubrick igen. Men nu är det dags att prata om den allra första filmen jag såg av Kubrick - nämligen The Shining. Vi var 4 stycken bästa kompisar som alla låg på rad framför teven med godis & filtar, redo att se en skräckis. Lite visste vi hur jävla rädda vi skulle bli. Jag vet inte hur många gånger vi skriande fick stänga av filmen för att ta rekreationspauser men de var många.

Sedan dess har jag sett den här filmen mer eller mindre regelbundet. Den är genialisk. Så snygg att man vill gråta, så jävla obehaglig att man vill gråta lite till.

TRVE fan trivia: Åh, jag har så mycket! Som tex att pojken som spelar Danny aldrig visste om att han var med i en skräckfilm, för att Kubrick inte ville psykologiskt skada honom. Eller att Kubrick uppfann en helt egen kamerateknik för att skapa de svepande filmtagningarna. Eller den enda "inkonsekvensen" jag funnit filmen är när tennisbollen kommer rullande mot Danny i korridoren & mönstret på mattan inte stämmer (denna scen tog f.ö 50 omtagningar innan den blev rätt).



Trolljegeren (2010)



Den enda filmen som kvalar in på min lista utan att vara gjord på 90-talet eller tidigare :D Men Trolljegeren är en av de där filmerna jag ALLTID tjatar om att folk ska se. Detta är en norsk indie-rulle som handlar om ett gäng norska aspirerande dokumentärfilmare börja smygfölja en björnjägare de hört talas om, för att göra en dokumentärfilm om illegal björnjakt i Norge. 

Sen händer det grejer, så mycket kan jag säga.


Jag nästan grinade av glädje först gången jag såg den här filmen. Den är förjävla rolig, sjukt snygg & en hyllning till norsk natur & folktro. Varför görs inte fler filmer i den här andan, undrar jag ständigt. Det kanske kommer. Tills dess får man se Trolljegeren. Om & om & om igen....


TRVE fan trivia: Jag har inte så mycket faktiskt, gällande denna. Har någon någon kul fakta om den här rullen, let me know!




Conan the barbarian (1982)



Jag vet att jag tjatat rätt mycket om Conan på den här bloggen. Jag tror mina vänner är rätt trötta på min vurm för den här filmen också. Men det skiter jag i. HÖR NI DET?! JAG SKITER I DET!

För jag tycker Conan barbaren är bra på riktigt. På ett sådant där härlig 80-talsaktigt sätt, med total avsaknad av självdistans. Man märker att regissören tycker att det här är världens coolaste film, medan han gör den. Troligen tycker skådisarna det också. & jag köper det, rakt av. Jag älskar estetiken i filmen - 80-tals osande forntid med fluffiga frisyrer, svett & smuts. De stora slätterna, de gigantiska svärden, det grillade köttet vid lägereld. När Conan & hans bästa kompis Subotai springer äver vidderna tillsammans. James Earl Jones fantastiska insats som blåögd mulatt-necromancer. Alltså, ÅÅÅÅÅH!


& soundtracket. Soundtracket är SÅ JÄVLA BRA. Folk som inte fattar det, ska kölhalas.


TRVE fan trivia: Även här har jag en massa! Som att bruden som spelar Conans snygga tjej Valeria, spelar även den onda Häxdrottningen Gedren i kultbarbar-rullen Red Sonja! Eller att Arnie var tvungen att minska på sin bodybuilding vid inspelningen, då han var för biffig för att kunna svinga svärld! Eller att tjejen som spelar Conans skitsnygga barbarmorsa, är i själva verket en bayersk mjukporrskådis. (Detta kom fram efter långa viktiga Conan-diskussioner med herr Ödling, så cred till honom för denna trivia).





Sid & Nancy (1986)




Ok, det får väl erkänna att den främsta anledningen till att jag älskar den här filmen är för att vi har Gary Oldman i huvdurollen som en blek & benig Sid Vicious. Allt i skitig punksetting i 80-talets London. Hur kan jag INTE älska det här? Det är mig fullkomligt främmande. 


Men ja. Det är tveklöst Gary Oldman som gör den här filmen. Han är makalöst bra. Med fantastisk dialekt, missbruksvingel & heroinchic blekhet levererar han en fullkomligt levande Sid Vicious, Framförallt älskar jag scenen där Gary kör "I did it my way", på scen. Eller den kända kyss-scenen med det jävligt fina soundtracket från filmen. (Missa inte heller The Pogues fina jävla version av låten.)


TRVE fan trivia: Gary Oldman var tvungen att gå ner så mycket i vikt för rollen, att han tillslut hamnade på akuten. Dessutom är det Sid Vicious riktiga halsband (kedjan med låset) som Gary har i filmne, då Sids morsa gav det till gary Oldman när han gjorde efterforskningar till rollen.





Där har vi dem. Mina 15 favoritrullar! Som tips till någon mer sjukling därute kanske. Eller bara någon uttråkad. Eller filmsugen. Eller filmintresserad.

2 juni 2015

Motorsågsslakt & barslagsmål - and i missed it!

Mina BFFs SEPTEKHs senaste video är äntligen släppt. Jag deltog ju i deras förra musikvideo "Burn It To The Ground", som zombiekapten Hauptmann. Tyvärr missade jag denna videon eftersom jag var på tatueringsmässan i Skottland. Jag var inplanerad med en liten comeback roll där Hauptmann skulle återkomma i ny form, men tyvärr... Fan, kolla vad jag missade. ARGH!



Jag kommer nog alltid ångra att jag missade att delta i den här videon buhu. Men som tur var sitter ett litet porträtt av Hauptmann uppe på väggen bakom bandet i hela musikvideon, vilket iaf värmer mitt lilla skrumpna zombiehjärta:



Och dessutom fick jag en fin hälsning i eftertexterna också. Love you guys:





DISCLAIMER

Innan varenda jävel börjar anklaga mig för att vara ett galet Ninja-fan pga rullen CHAPPIE, vill jag bara kraftfullt poängtera att JAG VAR FACKING FÖRST!!! (Eller ja, rent tekniskt var ju Simon Bisley först när han ritade Lobo först, men... ja)

Ok ok, för alla som inte fattar ska jag förklara. :D Med Ninja-fan menar jag han den där Alien-liknande långe karln i det där bandet jag fortfarande inte riktigt fattat vad grejen är med, Die Antwoord. Ninja är med i nån slags rulle som visserligen verkar rätt kul, men jag får erkänna att jag inte sett den.

Tydligen är Ninja, liksom jag, ett Lobo-fan, eftersom man i rullen ser honom med liknande väst:





Kommentarerna har rasat in från kompisar & jag vill härmed klargöra för alla som ser mig strutta runt på stan i min Lobo-väst att DEN SYDDE JAG FÖR FAN 2005, i en hyllning till Lobo, & Simon Bisley, ingenting annat:


2009


There we go. Nu behöver ingen på minsta sätt antyda att jag är galet Ninja-fan eller tokig i Die Antwoord som har denna väst, för då JÄVLAR ska huvuden rulla.

Over and out :D