De små vardagspärlorna

Det är de små glädjeämnen som plötsligt gör sig påmind mitt i vardagen som gör att man orkar. Jag har hysteriskt mycket på jobbet nu, roligt jobbigt iofs, men ändå. Man blir trött. Lite asocial. Då blir mina andningshål just nu, min små happypills, lite extra viktiga:

• När jag ser vuxna människor som krumbuktar sig för djur. Sitter på marken för att hälsa. Står böjda som ostbågar för att klappa/klia ett nöjt djur. Det är ett fint inslag i en vardag mitt i Stockholm där människor kan verka stela & tom ängsliga för att "göra bort sig" bland folk. 
• Att gå runt i mina nya vita gympadojjor & känna mig så jävla 80-taligt hårdrock. 
• När vargen somnar intill mig med sina armar & ben ihopslingrade runt hela mig. Då känner jag mig som en pärla inbäddad i en varm mussla. En varm vargmussla. 
• Mina nya grannar - snödropparna. 
• Öl med vänner man kan prata om precis allt med. 
• Vintage armband i silver som jag hittar på oväntade ställen i oväntade affärer. Pris blir då oviktigt.
• Den här mixen av 80-talets bästa industri-ebm, ihoptrasslat till perfektion. 
• Att få uppskattning på jobbet & på allvar inse vad man är bra på. 
• Doftljus som luktar mango & passionsfrukt. 
• Ny ryggsäck som gör mig inte bara lite mer redo för zombieapokalyps, men som också besparar min rygg att gå mitt itu av att alltid ha jobbdatorn släpandes på ryggen.
• Min senaste middag med mamma som inkluderade italiensk pasta och långa samtal om religion, svenskt rättssystem, Martin Luthers klädsmak, tatueringar, förutfattade meningar & min gamla c-uppsats. 
• Floras nya veganska smör. Det första mjölkfria smöret jag faktiskt tycker om. 
• Att jag fortfarande inte läst ut boken Dressing up: Cultural Identity in Renaissance Europe för den är jävla så bra att jag aldrig vill att den ska ta slut.
• Katten jag träffade igår på min gård. Liten, svart, kelig.